Hanna Fridén har gjort uppror mot att kvinnans kropp så ofta läggs i fokus. Det hela började alltså med att Blondinbella fick över 1000 kommentarer på en bikinibild av henne. Så gott som alla kommentarer handlade om hennes kropp, mest positiva men även negativa, istället för att kommentera t.ex. semestervädret eller annat.
Experimentet går ut på att svänga på steken. Att försöka betrakta mannen i rampljuset med samma kroppsfixerade ögon som man betraktar kvinnor med. Tänk dig att kommentera t.ex. Lauri Tähkäs eller Paradise Oskars skjortlösa bringa med ”Fan va modigt av dig att våga visa upp din kropp sådär!”, ”Du är en förebild för oss unga killar!”, ”Det är faktiskt osunt att vara tjock/för smal, du kanske borde tänka lite på dina yngre fans” ect.ect.ect. Visst skulle det kännas lite konstigt. Det är alltså ungefär sådana kommentarer som Blondinbella fått. Hon bloggar alltså inte om mode eller barbielivsstil, utan fokuserar på sina företag och att peppa unga tjejer, t.ex. genom att säga att hon älskar sin egen kropp med alla dess celluliter, prickar och kurvor.
Sen kan man ju tycka att det inte är något problem med att kommentera en kropp så länge kommentaren är positiv. Tja, nja. Fokus ligger ändå på helt fel ställe, inte på personen utan på dens kropp. Trots att personen som får kommentarerna inte bryr sig om vad som sägs och är säker i sig själv och sin kroppsbild, så ligger fokus ändå på fel ställe. Jag kan tänka mig att Blondinbella hellre ser sig få uppmärksamhet för sin driftighet än för att hon vågar visa upp sig i bikini. Å andra sidan hör ju uppvisande av bikinikroppen ihop med hennes budskap att man duger som man är och att man ska våga vara sig själv.
Varför struntar då inte alla vuxna kvinnorna i att bry sig om hur andra ser dem? Vuxna människor kan väl tänka själv och förstår väl att det inte spelar någon roll vad andra tycker? Det är inte så enkelt tyvärr, dels för att medvetenheten om andras blickar är så inrotad och en så stor del av kvinnans identitet (pyntandet och uppiffandet börjar ju redan i ung ålder) att man inte kan ta avstånd från det bara med en klackspark eller utan bearbetning och dels för att man oftast inte ens är medveten om alla olika begränsningar eller bemötanden.
Jaa, men om man inte är medveten om man bemöts olika beroende på kön och klädsel så tar man väl inte skada heller? Jag tycker att det är fel att t.ex. kvinnliga politikers utseende och klädsel bedöms mer än deras manliga kollegers dito (det finns alltså ett flertal konkreta exempel på detta). Där ligger alltså fokus fel och personens buskap kommer inte fram lika bra, således finns det orsak att motarbeta felfokusering på grund av kön. Det är fel mot både personen som för fram budskapet som mot de som ska ta emot det. Det är fel, vare sig man är medveten om det eller inte.
Tanken är inte att göra alla likadana eller att alla ska få ett likadant bemötande. Nej, olikhet berikar. Det handlar snarare om olika och fler sorters bemötande, bredda svängrummet och öppna blicken för vad en kvinna/man kan står för. Ge kvinnan flera sorters bemötande, fler än det med fokus på kroppen.
